Nästa steg i klimatkriget: Sverige anfaller Tyskland?

I en debattartikel I Svenska Dagbladet uppmanas den svenska regeringen att ställa om Tysklands energisystem genom att låta Vattenfall stänga en betydande del av landets brunkolsgruvor. Artikeln refereras i närmast devota ordalag i Supermiljöbloggen.

Man förnimmer den stolta svärdsklangen i uppmaningen. Skall Sverige återigen intervenera i Tyskland, som på Gustav II Adolfs tid? Skall vi äntligen visa omvärlden var miljöskåpet skall stå?

Eller skall vi fega ur, trots att vi öppet och ärligen har köpt gruvorna?

Kanske är det ändå inte så dumt om länderna själva äger sina samhällsbärande resurser? Rimligast vore väl om Vattenfall sålde ägandet och beslutsrätten dit där den hör hemma: till tyska intressen.

Publicerat i Skog, träd och landskap | 1 kommentar

Visdomsord

Självfallet skulle man gärna vilja att saker och ting vore som de borde men det skadar inte att inse att de är som de är. Det senare gäller inte minst om man vill att saker ska bli som man vill, då är det en fördel att förstå att de är som de är för att söka förändra dem.

Gunnar Hökmark

Publicerat i Ditt och datt | Lämna en kommentar

Bloggtexter om FAOs nya statistik för avskogning

Det talas mycket i dessa dagar om FRA – Forest Resources Assessment, dvs FAOs  kompilering av harmoniserade data från nationella skogsinventeringar. Den senaste FRA  släpptes på World Forestry Congress för några veckor sedan och bjuder på resultat som antingen är svårtolkade eller går emot vad många anser sig veta och därför måste vara fel.

Diskussionens vågor går höga. Många begriper inte skillnaden mellan skogsmark som juridiskt begrepp, skog som krontak och skog som träd. Allt kallas ju ”forest”. Nedan några länkar till denna diskussion i dess mer upplysta form.

Doug Boucher, Union of Concerned Scientists:
Deforestation has decreased

Jonah Busch, Center for Global Development:
Three Reasons FAO’s New Forest Numbers Don’t Add Up

Will Ashley-Cantello, WWF UK:
New estimates of tree and forest cover: should we be cheerful or glum?

Peter Holmgren, CIFOR
Can we trust country-level data from global forest assessments?
The new global assessments and the forest

Publicerat i Skog, träd och landskap | Lämna en kommentar

Varför övergav SLU skogsfakulteten i Etiopien?

Ordföranden i Afrikanska kommissionen skall besöka Ultuna. Hon bad själv om att detta, meddelas med stolthet av SLU.

Det är utmärkt AUs ordförande visar aktivt intresse för SLUs verksamhetsområde och man får hoppas att hon sveper Sida med sig.

Det är också utmärkt att hon besöker Ultuna.

Jag tycker dock att SLU bröstar sig mer än lovligt. Så här skriver man:

SLU har mer än 60 års erfarenhet med kapacitetsbyggnad och utveckling av utbildning och forskning i låginkomstländer i Syd. Med många länder, både i Afrika och på andra kontinenter finns långa och förtroendefulla samarbeten. Tidigare stöd har i många fall utvecklats till samarbete som har ökat med åren. I dag genereras cirka 20% av all forskning som publiceras från SLU från sådana samarbeten. Denna forskning möter de ökande globala behoven av kunskap för hållbar matproduktion, klimatanpassning och restaurering av mark och ekosystem.

Stycket provocerar.

Tanken går till Wondo Genet i Etiopien, där Sverige under tiden 1987–2009 investerade nära 250 MSEK på att bygga upp Wondo Genet College of Forestry and Natural Resources, numera en del av Hawassa University. Skogsfakulteten vid SLU var direkt samarbetspartner till Wondo Genet. Arbetet beskrivs och analyseras av Mats Sandewall i Fakta Skog nr 9, 2014.

Sven-Gunnar Larsson, Skogsmästarskolans framlidne rektor, promoverades 2003 till hedersdoktor vid fakulteten för att bland annat ha lett SLUs engagemang.

Jag hade nyligen förmånen att besöka Etiopien och samtala med skogsfolk  därstädes. Många, inklusive anställda vid Miljö- och skogsdepartementet, har gått på Wondo Genet. Ministerns skogsrådgivare (tills för någon vecka sedan) var tidigare dekanus på Wondo Genet. Wondo Genet nämns med respekt och har stort inflytande inom sin sektor.

Alla jag talade med hade en genuint positiv uppfattning om Sverige och svensk skogssektor. Nyfikenheten är stor liksom intresset för samarbete. En fråga kom dock upp om och om igen: vart har Sverige tagit vägen?

SLU samarbetar nämligen inte längre med Wondo Genet.

Tydligen är det så att SLU avbröt samarbetet när Sida slutade betala.

Man kan gissa varför. Sida ansåg att Wondo Genet var moget att stå på egna ben. Bedömningen var nog riktig; Wondo Genet har fortsatt att utvecklas positivt. SLU, å sin sida, lyckades eller ville inte uppbåda några alternativa finansieringskällor när anslaget från Sida uphörde.

Det tycks inte ha funnits någon aktiv vilja att avsluta samarbetet. På avstånd ser det ut som om staten inte klarade att överföra samarbetet med Wondo Genet från utrikes- till utbildningsanslaget. Klyftan mellan utvecklingssamarbete och akademiskt samarbeta var större än viljan att överbrygga den. Myndigheterna räckte inte varandra handen. PGU fungerade inte.

Etiopien har gjort stora framsteg under de 30 år som gått sedan den stora hungersnöd som bland annat ledde till Live Aid-konserten. En grundsten i detta har varit framgångsrik restaurering av mark, skogar och landskap (se kort video).

Etiopien har nyligen utfäst sig att restaurera 15 miljoner hektar av degraderade skogar och landskap inom ramen för The Bonn Challenge. Endast USA har gjort en lika stor utfästelse och Etiopien framstår som en afrikansk ledare. Andra länder i Afrika följer dock efter och planer finns på att lansera ett stort regionalt restaureringsinitiativ för Afrika samband med det stora klimatmötet i Paris i december.

Etiopien, eller för den delen Afrika, lider dock ingen brist på angelägna, kunskapsrelaterade problem. En bilresa genom landskapet övertygar snabbt om detta. Precis som en gång Sverige måste man bygga sitt välstånd på en bättre hushållning med de gröna tillgångarna.

Respekten för Sverige är stor i Etiopien och viljan till samarbete likaså. Samtidigt har Wondo Genet mognat som fakultet. Forskningskompetensen har ökat och läroplanen breddats i landskapets riktning.

För SLU, som har visionen att vara ett universitet i världsklass, och för Sverige, som söker en ny strategi för sitt internationella engagemang på skogs- och landskapsområdet, erbjuder ett förnyat samarbete med Wondo Genet en gyllene möjlighet att snabbt komma upp på banan i det land som tagit ledningen på restaureringsområdet i Afrika.

Publicerat i Skog, träd och landskap | Märkt | Lämna en kommentar

Will World Forestry Congress See Merit in Trees Outside the Forest?

Will this year’s World Forestry Congress in Durban, South Africa, recognize the benefit in planting trees outside the forest?

It’s an important question. While a few extra trees in a forest crowded with them won’t have much impact, planting several trees on a farm in the Sub-Saharan drylands can make the difference between life and death for a family when drought sets in.

Texten fortsätter här.

Publicerat i Skog, träd och landskap | Lämna en kommentar

X2000 är knappast bättre än Amtrac

Sitter på tåget mellan Stockholm och Malmö. Det kränger rejält. Man får dricka sitt kaffe med omsorg, annars försvinner det på vägen mellan kopp och destination. Otrevligt, tycker jag. X2000 är inte någon stabil plattform när tåget framförs i marschfart.

Jag har varit orättvis mot tågen mellan Washington och New York. De är också svåra att uthärda, till och med värre än X2000. Jag trodde skälet var att spåren är sönderkörda av tunga koltåg, och så kan det naturligtvis vara.

Men jag finner nu att X2000 har samma grundåkomma. Det gemensamma problemet måste vara ett annat. Antagligen att man kör fort på spår som inte är byggda för detta.

Köper billigt köper dyrt, brukade Mamma säga. Billigt spår, dålig komfort. Mellan Washington och New York föredrar jag bussen av just komfortskäl.

Trist att också X2000 har dessa problem. Mina förväntningar var högre än så.

Publicerat i Resor och platser | Lämna en kommentar

Ekonomisk snävsyn om Euron

Paul Krugman är en välkänd ekonom som fått Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till AIfred Nobels minne samt är en flitig krönikör i New York Times.

Ofta skriver han bra. Det sägs att hans fru svarar för det stilistiska medan han själv står för substansen.

Ibland är han dock ute på långa cykelturer. Hans senaste artikel om EuronEurope’s Impossible Dream – är ett gott exempel.

Ekonomen Krugman utgår från att Euron skapades för att man i Europa ville ha en motvikt till dollarn, och menar att denna dröm var naiv av ekonomitekniska skäl.

Frågan är om det inte är Krugman som är naiv. Euron infördes av politiska skäl, inte ekonomiska. Tyskland ville inte bli av med sin valuta. Det enda rimliga skälet till att man gav med sig är att det var ett villkor för landets återförenade. Wikipedia skriver:

Både Frankrike och Storbritannien motsatte sig en tysk återförening och försökte få Sovjetunionen att stoppa den. I slutet av 1989 gick dock Frankrike med på en tysk återförening i utbyte mot tyskt stöd för en monetär union.

Priset för återföreningen är betalt. Euron må krascha men Tyskland, återförenat och konsoliderat, kommer att överleva och ta ledningen i Europa.

Kanske är det främst som ett politiskt misslyckande man bör betrakta Euron. Den lyckades inte hålla Tyskland tillbaka.

Därmed inte sagt att den inte också har haft negativa bieffekter.

Publicerat i Ditt och datt | Lämna en kommentar